Mitt skrivande har varit lidande av en viss lathet. Men nu ska nya tag greppas och jag ska ligga i som jag egentligen borde ha gjort för länge sen. Har precis läst ut "Sista boken från Finistere" och känner mig nu mer melankolisk än vanligt. Den är ingen bok att läsa om du vill bli lite upplyft, fast, som alltid är den vackert skriven. Bodil har ett fantastiskt sätt att skriva tycker jag. "Hör hur ditt hjärta bultar i mig" är en bok som alla borde läsa. I den blir man glad!
Min syster fyller 50 i år, inte förrän i oktober men jag måste redan nu börja tänka på något bra. har redan nästan bestämt vad som kommer att passa, men ska gå in i galleriet idag och tänka lite mera.

Jag är proppmätt, alldeles proppmätt. Gick ut på stan och åt en trevlig lunch med en av mina bästa vänner, sen gick vi in i en nyöppnad designaffär och hittade massa iitala glas och muggar och marimekko och jacobsen design. Kände mig något nostalgisk. Ikväll kurs på slott med gratis middag och förhoppningsvis lite påsar med gratis tanborstar etc. Fast man kan ju inte så noga veta längre efter depressionen i den västra världen.

Solen strömmar in, det har den gjort i två dagar. Nästan rekord och vi alla undrar om detta var sommaren. För så har det varit de senaste åren, varmt och lovande under våren, som sedan har förbytts till snorkallt på sommaren. Men är det inte konstigt hur vi ändå, mänskligheten menar jag, alltid hoppas: ¨ja men i år blir allt bättre¨, ¨det kan ju inte bli dåligt i år IGEN¨. Jag har sagt detsamma de senaste tio åren, sen åker jag till Sverige i juli på besök, likblek med stickad tröja och märker att alla svenskar är pepparkaksbruna med fräsiga shorts. Jag vet inte om jag ens kommer in i mina shorts längre, det var så längsen. I alla fall, det har inköpts växter med stark lukt. För sommaren ska lukta starkt av blommor, rosor och alla de där andra sorterna. De stackars små plantorna ser nästan lite vilsna ut ute i trädgården och jag hoppas innerligt de överlever till nästa år, för jag har inga större förhoppningar om att de kan växa till sig och blomma redan till sommaren. För var tror de att de växer va? Sverige?

Kommer ni ihåg den döde ute på gatan? Mer information har kommit nu, det var en 22-åring , som blev knivmördad. Är det inte kusligt så säg! Fast jag vet att skvaller kan väldigt snabbt bli osanning i dessa trakter och det kan mycket väl ha varit en 70-åring som har dött av hjärtinfarkt. Så vi väntar ivrigt på fler ¨newsflash¨.

Läst Bodil Malmsten under helgen och har bara myst. Verkligt trevliga böcker, må bra av-böcker tycker jag.

Jag har lärt mig något nytt idag. 1. Granar är inte svåra att plantera. Nu gälller det om det är lätta att få till att överleva också. 2. Om man vill bli bred som en extrabred bodybildare måste man ta steroider. De injiceras. Usch var äckligt! 3. Om jag ska gå ned i vikt måste jag äta mindre kalorier...nåja det visste jag redan...4. Jag kan spendera en hel dag på nätet och lära mig en massa nyttigt och inte skriva en rad på romanen och prokrastinera ännu mera...det visste jag redan också...har nu dock också bevisat det. Fast å andra sidan! Jag har planterat en gran. Det var vår julgran och nu står den ståtligt vid redskapsboden och sträcker ut gröna kvistar mot granntomten. Jag måste snabbt tillägga att den granen var den vackraste julgranen jag någonsin har ägt. Den stod i hörnet av vardagsrummet och gjorde mig stolt i flera veckor och den förtjänar inget mindre i pension än att få växa i en trädgård.

Nu har vi varit ute i två timmar, gått uppför backar, nerför backar, över stängsel och murar och blivit utskällda av en bonde. Jag är helt slut, boxern halt och spanieln ivrig att gå ut på nästa tur. Men det är precis så som det ska vara (förutom att vi inte går ut med mål att irritera bönder och deras marker) och som belöning efter all aktivitet drack vi kaffe och varmchoklad. Solen strålar in genom fönstret och jag borde nu egentligen sitta och skriva frenetiskt på romanen med det har gått trögt och jag undrar om det blir något av det hela taget. BORT MED TVIVEL OCH JANTELAGEN sen börja skriv...det säger mitt inre och mer logiska jag.

Jag känner mig som en manglad svensk. Idag när jag travade in i min väninnas galleri blev jag mycket snart överöst med franska artigheter. Det sades ditt och datt och jag stod mest och försökte se ut som en installation. Folk vinkade, utbytte hälsningskyssar och bar små franska flaggor på kavajerna. Otroligt kontinentalt. Fast det är inte orsaken till att jag känner mig manglad, nej det var nog egentligen promenaden längs med stranden och havets sus och solens strålar i ögonen, som gjorde mig så där riktigt nystrykt och fräsch, i alla fall fram till lunch.

Någon har dött bakom vår gata. Imorse var området avspärrat med ¨police¨-tejp och ett litet vitt tält var upsatt mitt på gångvägen. Kusligt och samtidigt jättespännande, för kanske vi vet som har blivit mördad eller tom mördaren själv. Det kan ju vara bara ren händelse men inatt var det någon som gick upp och ner på gatan och sjöng och svor och sjöng omigen, min partner gick ut och sa till honom att vara tyst. Hundarna var som galna och Blandrasen satt som ett ljus bredvid mig i sängen tills vi inte kunde höra honom mera. Det brukar aldrig hända och nog har vi hört fyllosånger förut både hon och jag. Killen, som sjöng, lydde min partners råd och gick iväg, mot den riktning där ett lik nu ligger...

Det regnar, det öser ner och det blåser. Usch va tråkigt! Jag sitter och tittar ut genom arbetsrumsfönstret och försöker hitta energin till att kliva ut i vädret. Var är mina gummistövlar? Eller rättare sagt: Var är min vänstra gummistövel? Jag hittade den högra i garderoben men vart har den vänstra stövlat iväg till?

Här sitter jag nu med en liten sådan där ångest (är lite ångest=ågren? Tycker mig minnas att på en Lunda karneval, för en massa herrans år sedan, var det någon som böjde ågren i komparationsgraderna: ågren (positiv), ångest (komparativ), ANGST (superlativ)) medan jag läser andras bloggar och beundrar deras vackra skrivstil. Fast å andra sidan VET jag att det gäller bara att skriva och skriva och åter skriva och läsa. Mer än ågren har jag dock inte...fast egentligen vet jag inte riktigt hur det känns att ha ANGST...så jag kanske inte ska uttrycka mig mer om saken. För övrigt anser jag att grammatik är något fasligt svårt att hantera.

Inatt drömde jag att vi var vid Fontana di Trevi igen. Men det var tidigt på morgonen, så tidigt att de hade inte ens slagit på fontänen (för den är ju avstängd på natten, visste du inte det?). I alla fall, prick klockan halv sju kom det en man och började snurra på den uråldriga rostiga kranen till fontänen. En kvinna i turkos badmössa och matchande baddräkt satt redan redo mitt i fontänen, väntandes på en fors av vatten. Vattnet sköljde över henne och under henne och så stark var kraften att hon hamnde rakt upp i en av souvernirbutikerna, mitt i vykortsståndet.

Hur ofta bör en medelsvensson egentligen byta dammsugare? Mina dammsugare ¨lever¨inte längre än max två år sen avslutar de alltid de sina liv i ett magnifikt moln av rök. Jag försöker att verkligen ta hand om dem, jag tvättar filter och håller allt rent. Är det kanske hundhåren? Smyger de sig in tillslut till själva hjärtat i dammsugaren och fyller det med päls? Kanske jag också skulle tillägga att de hundhår jag endast under en vecka suger upp, skulle jag med lättja kunna bygga en schäfer med. Det är nog där felet ligger.

Jag fick frågan här om dagen: Hur gör man en lyckad raggning? Ja, frågan kanske inte var riktigt så direkt men det var vad han ville veta. Han hade varit singel i flera år och fick han som han ville,sa han, skulle han helst vilja sitta hemma en fredagkväll och inte gå ut på klubbar och barer (det var där vi träffades på fredagkvällen). Hmmm, ja hur gör man? Han frågade vidare om vad kvinnor ville ha hos en man. Det första jag sa var: En man som lyssnar. En man som lyssnar och ställer frågor och diskuterar. Han tittade förvånat på mig. - Är det verkligen så enkelt, frågade han då. Ja, så enkelt är det. Men det är inte enkelt egentligen. Inte när det kommer till kritan. Jag sa att han borde prova på internet dating. Det ska bli spännande att se hur det går för honom. Han sa något annat, vilket gjorde mig glad, där vi stod och tittade på alla mer eller mindre halvt avklädda unga damer på dansgolvet. -Jag förstår inte varför de måste visa så mycket hud. Less is more! Äntligen en man som vågar säga sanningen. Min partner och jag hade varit ute på middag innan klubben. Vi åt mexikanskt tills vi nästan sprack. Min bantning, å andra sidan, sprack absolut, säkert 3000 kalorier i de där tre rätterna inkl vin. Så det var nog tur att jag alltid går efter regeln ´less is more´, med min långärmade skjorta och jeans, som kunde på ett ganska opretentiöst sätt hålla mina valkar i schack.

Planterade en buske igår. Eller kanske rättare sagt, något som kanske kommer att utvecklas till en buske. Just nu ser den bara mest ut som en pinne med lite spagettirötter. Jag hoppas innerligt att jag planterade den med rätt sida upp. Det kan ju faktiskt vara så att spagettirötterna är blivande kvistar och pinnen en rot...hmmm...jaha... nu ska jag oroa mig lite för det också. Påsk kommer med stormsteg. Nästan en hel vecka ledigt. JIPPI! Hade planerat i mitt lilla schema att bara skriva och påta i trädgården och kanske måla lite i sovrummet. Men så kom mitt vardagsliv i vägen. Jag har blivit bortbjuden till svärföräldrarna över helgen, kan inte tacka nej, vill inte verka oartig = typiskt svenskt. Men jag vet också att det blir en urkul helg, för det brukar det bli, när jag och hundarna tar oss över till dem. God mat, långa promenader längs med stranden, vin och skratt, vad mer kan en utlänning egentligen önska sig en påskhelg?

Bantningen går riktigt bra. Blandrasen äter motsträvigt en liten bit gurka och morötter ihop med hundmaten. Hon är inte glad, hennes öron vänder sig rakt neråt nar hon ser vad lite hon har fått i sin skål, sen vänder hon ögonen upp mot mig. När hon tror att jag inte märker något föser hon bort Spanieln och tar ett par tuggor från hennes mat. Jag önskar både Blandrasen och jag var som hon. Spanieln äter inte om hon inte är hungrig och det märks riktigt när hon äter bara väldigt lite om hon tidigare under dagen har sprungit väldigt lite. Kalorier in=kalorier förbrända.